....
Orh. när man var liten var allting så lätt. Man fattade ingenting då. Då fanns inga av de problemen som kommer upp hela tiden. Blev man ovän med sin bästa vän, var man kompisar igen efter en halvtimme, blev man kär i någon frågade man chans, gjorde man något dumt sa färldrarna bara fy. Då behövde man inte sakna någon riktigt, förutom mamma såklart. Då satt man inte varje kväll och tänkte på allting som bara snurrar runt i huvudet, allt som gör så att man bara blir förvirrad och gjorde fel. Nu är allting så mycket svårare, i vissa tillfällen är man bara för gammal för vissa saker, i andra tillfällen är man bara ett litet barn. Allting är så otroligt komplicerat...
Kommentarer
Trackback
